 |
 |
 |
|
 |
Lektionstips: Folkomröstning om åns framtid

I Vilhelmina har folket sagt sitt om förslaget att leda Vojmåns vatten via en tunnel till ett kraftverk. Leta i tidningar eller sök i webbtidningar efter information om folkomröstningen. Finns det frågor även på er ort som ni skulle vilja rösta om?
Läs mer
|
 |
 |
Lektionstips: Blinka lilla stjärna där

Nu har rymdforskare lyckats fotografera dels en stjärna som ligger 25 ljusår från jorden, dels en annan stjärna med planeter som ligger 130 ljusår bort. Leta efter artiklar och bilder om detta i tidningarna.
Läs mer
|
 |
 |
Lågt men stabilt förtroende för dagspressen

Medieakademins årliga Förtroendebarometer visar på att svenskarna har ett ganska stabilt förtroende för medierna. Relativt lågt, men stabilt för dagspress (34% anger högt eller mycket högt förtroende) och kommersiell tv, högt och stabilt för public service. Det är Sören Holmberg och Lennart Weibull vid Göteborgs universitet som låtit TNS Gallup undersöka vilket förtroende svenskarna har för det sätt på vilket olika institutioner och verksamheter sköter sitt arbete. Ladda ner hela Förtroendebarometern här.
|
 |
 |
Jan Helin om att beröra och förstå läsaren

- Vi är här för att beröra. Förtroendet får andra sköta. Aftonbladets chefredaktör Jan Helin började sitt inlägg under Medieakademins seminarium den 12 november med att om sin egen tidning slå fast just detta. Därefter gick han över till att tala om den snabba utvecklingen på medieområdet, "som en raket, rakt upp", och om vad den betyder för makten över journalistiken och tanken. Läs hela artikeln i Medievärlden.
|
 |
 |
Lektionstips: Dagstidningen som debattunderlag

Om människor ska ha en möjlighet att engagera sig i samhällsdebatten behöver de få vederhäftig information om den fråga det gäller. Information om bakgrunden till att frågan väckts, faktaunderlag samt olika perspektiv och ståndpunkter i frågan. Dagstidningarna är en plattform för pågående samtal och debatter i samhället. Lyckas de ge oss vad vi behöver för att vi kan bilda oss en uppfattning i frågan och själva delta i debatten? Här är två lektionstips, ett för äldre och ett för yngre elever.
Läs mer
|
 |
 |
Portal för fakta och statistik

Om du inte redan har upptäckt Dagens Nyheters factlab än så ska du gå dit och laborera en stund. Det är ett eldorado för kalenderbitare, men också ett spännande verktyg till hjälp för studier, redovisningar och allehanda presentationer.
Läs mer
|
 |
 |
Unga vill producera, inte bara konsumera

"Inte utan min uppkoppling" heter en ny studie av ungdomars medievanor som Tidningsutgivarna presenterat. Det är en mobiletnografisk studie, där ungdomar rapporterat om mediesituationer i vardagen med hjälp av bilder, texter och filmer sända med mobiltelefon. Som ett komplement har även djupintervjuer genomförts. Studien visar bland annat att gemenskap och relationer är starka drivkrafter för mediebruket. Interaktionen ökar och de unga vill producera och inte bara konsumera.
Läs mer
|
 |
 |
Mamma mest trovärdig bland unga

Mamma har störst trovärdighet bland unga och medierna är en totalintegrerad del av deras liv. Det framgår av undersökningen "Med nya medievanor in i framtiden" om ungdomars medievanor som Tidningsutgivarna presenterade nyligen. Rapporten bygger på en etnografisk metod där en observatör följer ett antal ungdomar i deras vardag under ca 80 timmar var och registrerar allt de gör. - På så sätt får vi reda på vad de verkligen gör och inte vad de säger att de gör via förfabricerade frågor, säger Katarina Graffman på Inculture, som genomfört undersökningen.
Läs mer
|
 |
 |
Lärorikt men beroendeframkallande

Verkligt våld i form av chockbilder på nätet eller misshandelsscener på YouTube mår både barn och föräldrar dåligt av. Dator- och tv- spel är föräldrarna däremot ganska positiva till. De är roliga, avkopplande och lärorika säger föräldrarna samtidigt som 8 av 10 föräldrar anser att de är beroendeframkallande och att barnen ägnar alldeles för mycket tid åt dem. Detta berättar studien Ungar & Medier 2008. Det är Medierådets tredje studie där 2000 barn och lika många föräldrar utfrågats om barnens vanor kring audivisuella medier.
|
 |
 |
Lektionstips: Nyhetsjakt

Det är inte bara de stora förstasidesnyheterna som är intressanta. Låt eleverna gå på nyhetsjakt i dagens tidning och leta efter varsin liten eller undanskymd nyhet som de tycker är intressant.
Läs mer
|
 |
|
 |
Sök på sajten |
 |
|
|
 |
Nutidstips v 46 |
 |
Ur nutidstipset: En svensk investmentbank miste i veckan tillståndet att bedriva bankverksamhet. Vilken är banken?
Läs mer
|
 |
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
|
Tidningen i skolan, tis, notisen, dagstidning, undervisning
Tidningen i skolan erbjuder en pedagogik kring hur lärare kan använda dagstidningen som läromedel i undervisningen.
Barnkonventionen uppmärksammas vecka 47
Den här veckan pågår Barnrättsveckan på hundratals skolor över hela landet. Det är sjunde året i rad som Barnrättsveckan arrangeras av Rädda Barnen och tidpunkten för veckan är vald med tanke på att det var den 20 november 1989 som FN antog Barnkonventionen.
Dagstidningarna skildrar ständigt nyheter som har anknytning till någon av Barnkonventionens 42 artiklar. Vi har sammanställt ett antal övningar som tar avstamp i dessa.
"Riktiga" texter bäst i språkundervisningen
Att läsa dagstidningstexter kan vara en väl så bra metod i grammatikundervisning som undervisning på traditionellt vis. Det säger Nils-Erik Nilsson, vid lärarutbildningen i Karlstad.
Nio av tio unga jämtar läser dagstidningen
I Jämtland läser nära nio av tio ungdomar minst en dagstidning en genomsnittlig dag. Det visar färsk analys från Tidningsutgivarna baserad på Orvesto Konsument 2003:2.
Meddelarfrihet - vad är det?
Den sista tiden har röster höjts för att avskaffa meddelarfriheten, med anledning av att poliser läckt uppgifter till medierna. Men vad menas egentligen med meddelarfrihet, anonymitetsskydd, efterforsknings- och yppandeförbud? Tidningen i Skolan reder ut begreppen!
Medierna struntar i de regler som finns
Det menar Torbjörn von Krogh, chefredaktör för Pressens Tidning, i en debattartikel i Aftonbladet med anledning av höjda röster för skärpta pressetiska regler. Om bara medierna följt befintliga regler hade många av den senaste tidens övertramp kunnat undvikas.
Nytt material om hur man gör skoltidning
Myndigheten för skolutveckling och Multimediabyrån har tagit fram en handledning för lärare och en för elever. Båda är utformade som en tidning och beskriver på ett enkelt sätt hur arbetet med att skapa en skoltidning kan gå till.
Ny OECD-rapport: Education at a glans
"Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten.
Att skriva för och om barn
Vi kan inte komma undan vårt ansvar för barn som konsumenter av våra medier, säger Ami Andersson, en av författarna till den nyutkomna boken Att skriva för barn.
Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat!
Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat.
Vår uppgift
Tidningen i Skolans (TiS) uppgift är att hjälpa skolan med undervisning om och med dagstidningar på alla nivåer, från förskola till vuxenutbildning och i praktiskt taget alla ämnen. Med tidningen i undervisningen fångar skolan upp de frågor som barnen och ungdomarna själva möter, hemma och bland kompisarna. Tidningen är dessutom ett levande medium, vilket gör att arbetet med tidningar alltid känns aktuellt. TiS verksamhet vänder sig framför allt till lärare.
Konsulenter
På många ställen finns det en lokal TiS-konsulent som är anställd av en eller flera tidningar. Har du en konsulent i ditt område är det i första hand denne du kontaktar när du vill veta mer om lokala kurser, besök på tidningen eller i klassen, få tidningar att arbeta med eller om du vill ha idéer om hur ni kan arbeta med dagstidningen i undervisningen. Se vidare här till vänster.
Kontaktpersoner
Vissa av de tidningar som inte har en egen konsulent har ändå en kontaktperson för frågor som rör Tidningen i Skolan. De kan ofta hjälpa till med bl a klassuppsättningar av tidningen. Se vidare här till vänster.
Bakom Tidningen i Skolan står Tidningsutgivarna och dess medlemmar, Sveriges dagstidningar.
Dagstidningar
Svenskarna är ett av världens mest tidningsläsande folk och idag ges det ut 171 dagstidningar i landet varav flera funnits i över hundra år.
Till dagstidningar räknas såväl morgontidningar som kvällstidningar som kommer ut minst en gång i veckan och som har en viss andel redaktionellt material av allmän nyhetskaraktär. Den största gruppen tidningar kommer ut sex dagar i veckan.
Vem som helst som skaffar ett utgivningsbevis kan ge ut en dagstidning. Tidningen måste ha en ansvarig utgivare som ansvarar för att innehållet följer Tryckfrihetförordningen samt de Pressetiska reglerna.
I internationell tidningsstatistik räknas endast tidningar som kommer ut 4-7 dagar i veckan med om inte annat anges.
Material
Tidningen i Skolan producerar material för lärare som vill använda dagstidningen i undervisningen. Här till vänster hittar du bland annat våra tryckta lärarhäften och våra pdf-material som du kan ladda ner gratis.
Arbeta med tidningen i klassen
Här till vänster hittar du massor av tips och idéer på hur du kan arbeta med dagstidningen i klassrummer. De flesta övningar går att anpassa till gruppens förutsättningar och intressen.
Ny OECD-rapport: Education at a glans
"Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten.
Föräldrar godtrogna om barns nätvanor
Det finns stora skillnader mellan vad föräldrar tror att deras barn gör på nätet och vad barnen själva uppger att de faktiskt gör. Det visar sig nu i del två av en stor undersökning om nordiska barns surfvanor.
Nyheter på Internet söks på tidningssajterna
Internetanvändarna som söker nyheter använder sig i första hand av de traditionella mediernas sajter. De nya webbsidorna och portalerna med nyheter har svårt att slå igenom som nyhetsorgan. Nätnyhetsanvändare jämför nyheter på internet med i första hand dagstidningar och man vill också att nätnyheter ska likna papperstidningen rent visuellt.
Punktlighet och reda tidningens stora värden
Vilket är dagspressen värde idag? Ja, inte i kronor och ören utan ur ett läsarperspektiv? I vilken utsträckning och på vilket sätt nås de svenska läsarna av dagspressen? Hur värderar de tidningarnas innehåll? Vad är de intresserade av att läsa?
Serierna får också sin historia
Har du gamla serietidningar längst ner i byrålådan? Kasta i så fall inte bort dem. Ta i stället kontakt med Seriefrämjandet som vill skapa ett Svenskt Seriearkiv. Du kanske har jobbat med serier i någon form, du kanske har sparat urklipp med serier från dagspress? Allt är lika välkommet när seriernas historia ska skrivas.
Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat!
Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat.
Dagstidningarna och demokratin
Lars Nord, docent och chef för Demokratiinstitutet, har på Tidningsutgivarnas uppdrag gjort en studie av dagstidningens roll i demokratin. Juli 2003.
SAFT-studie
Undersökningen har genomförts inom ramen för EU-projektet SAFT (Safety and Awareness for Teens), i vilket länderna Sverige, Norge, Danmark, Irland och Island deltar. I samtliga av dessa länder, utom Irland, har ett representativt urval av föräldrar med barn mellan 6-16 år intervjuats om sin syn på sina barns Internet-användning. Undersökningen refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003.
Nätsvärmare
Över lag använder ungdomar Internet som en utprövningsarena där de testar olika roller och gränser. Det framgår av en norsk undersökning som refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003.
Skilda världar - skilda val
B-uppsats i Samhällskunskap vid HLK i Jönköping av Joakim Öberg. Ger tidningsvana elever bättre möjligheter för framtiden? 2002.
Unga i media
Ungdomsstyrelsen gav Demokratiinstitutet i uppdrag att genomföra denna studie som ett första försök att belysa bilden av unga medborgare i medierna. 2002.
Massmedier i skolans styrdokument
"Den som söker stöd i läroplaner och kursplaner för arbete med tidningar och andra massmedier i undervisningen hittar mycket - inte tu tal om den saken". Rapport av Christer Wallentin. April 2002.