 |
 |
 |
|
 |
God Jul önskar TiS!

Tidningen i Skolans nyhetsbrev gör i och med den här veckan juluppehåll och återkommer torsdagen den 8 januari. Till dess önskar vi dig och dina elever en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År från alla oss som arbetar med Tidningen i Skolan. Nedan några ord om året som gått och det som kommer.
Läs mer
|
 |
 |
JP:s rookie-satsning roligast

Den 1 december var det premiär för Jönköpings-Postens nysatsning Rookie 456. Många klasser har nappat på erbjudandet att låta sina elever medverka i tidningen. Här berättar läraren Anna Jakobsson om arbetet i sin klass på Månsarpsskolan utanför Jönköping.
Läs mer
|
 |
 |
Tips: Jullekar med dagstidningen

Kanske ska ni ha en julfest eller lite julmys i klassen innan terminsavslutningen? Här kommer några tips till lekar - den här gången är allt bara på skoj.
Läs mer
|
 |
 |
Lektionstips: Skriv julberättelse med hjälp av tidningen

Hämta idéer ur dagstidningen. Eleverna klipper förslag på personer, miljöer, handling och detaljer som hjälper dem att få igång fantasin. De kan välja att skriva allt från en söt liten julsaga till en spännande juldeckare. Eller varför inte en påhittad journalistisk text?
Läs mer
|
 |
 |
Lektionstips: Klassens jultidning

Låt eleverna arbeta med klassens jultidning som ska bli klar till julavslutningen och bli intressant läsning för hela familjen!
Läs mer
|
 |
 |
Stor amerikansk studie: Uppmuntra ungdomar att använda ny medieteknik!

Utvecklingen i Sverige kring ungas medievanor är långt ifrån unik. Mycket av resultatet i Tidningsutgivarnas Unga Vuxna-projekt kan man hitta motsvarigheter till utomlands. Framför allt gäller det ungas närvaro på nätet, i sociala nätverk, med spel och kommunikation.
Läs mer
|
 |
 |
Inga samer i läroböckerna - men fakta och nyheter finns i tidningen

I Lärarnas tidning nummer 19 läser jag åter en artikel om hur dåligt svenska läromedel belyser samerna - deras historia och deras nuvarande livsbetingelser. Kritiken baserar sig på undersökningar av läromedel som publicerats efter att Lpo 94 gick igenom. Där stadgas att skolan ska förmedla kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Men fortfarande, fjorton år senare, misslyckas läromedlen med den här uppgiften. Ett vanligt sätt att hantera problematiken tycks enligt artikeln vara att inte skriva något alls om samerna.
Läs mer
|
 |
 |
Lektionstips: Tryckfrihet - en frihet med många byggstenar

I medievärlden svänger vi oss ofta med begreppen tryck- och yttrandefrihet. Men vad är det? Tryckfrihet handlar i praktiken om flera olika beståndsdelar som alla tillsammans utgör själva tryckfriheten. Låt klassen undersöka de olika delarna med utgångspunkt i den lokala tidningen.
Läs mer
|
 |
 |
Bäst nyhetsrapportering - när och hur för vem?

Under terrordåden i Bombay tickade rapporteringen via mikrobloggen Twitter in lika snabbt som skotten. "Bästa nyhetsrapporteringen", tyckte Mikael Zachrisson på Veckans Affärer. Men bäst på vad och för vem, undrar Tidningen i Skolans Göran Subenko, som menar att tidningarnas "långsamma" rapportering ändå fortfarande fyller sin funktion för överblicken och urvalet.
Läs mer
|
 |
 |
"En berusande demokratikänsla"

Just nu pågår en debatt i medierna om hygienen och städningen på våra sjukhus. Läkaren Björn Bragée hamnade själv på Danderyds sjukhus i Stockholm efter en operation med komplikationer. Han blev helt bestört över den bristande städningen på hans avdelning med mycket sjuka patienter. Själv blev han varnad av en läkare på avdelningen för att gå till medierna med motiveringen att journalister var oseriösa. - Men jag tackar min gud för att det finns fria medier i det här landet. Det har varit en berusande demokratikänsla att se att man lever i en stat med obundna medier, som kan göra hela skillnaden mellan den lilla människans vanmakt och hennes påverkansmöjligheter."
Läs mer
|
 |
|
 |
Sök på sajten |
 |
|
|
 |
Nutidstips v 50 |
 |
Ur nutidstipset: Det före detta pojkbandet slår försäljningsrekord med sitt nya album, Circus. Vilket är bandet?
Läs mer
|
 |
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
|
Tidningen i skolan, tis, notisen, dagstidning, undervisning
Tidningen i skolan erbjuder en pedagogik kring hur lärare kan använda dagstidningen som läromedel i undervisningen.
Barnkonventionen uppmärksammas vecka 47
Den här veckan pågår Barnrättsveckan på hundratals skolor över hela landet. Det är sjunde året i rad som Barnrättsveckan arrangeras av Rädda Barnen och tidpunkten för veckan är vald med tanke på att det var den 20 november 1989 som FN antog Barnkonventionen.
Dagstidningarna skildrar ständigt nyheter som har anknytning till någon av Barnkonventionens 42 artiklar. Vi har sammanställt ett antal övningar som tar avstamp i dessa.
"Riktiga" texter bäst i språkundervisningen
Att läsa dagstidningstexter kan vara en väl så bra metod i grammatikundervisning som undervisning på traditionellt vis. Det säger Nils-Erik Nilsson, vid lärarutbildningen i Karlstad.
Nio av tio unga jämtar läser dagstidningen
I Jämtland läser nära nio av tio ungdomar minst en dagstidning en genomsnittlig dag. Det visar färsk analys från Tidningsutgivarna baserad på Orvesto Konsument 2003:2.
Meddelarfrihet - vad är det?
Den sista tiden har röster höjts för att avskaffa meddelarfriheten, med anledning av att poliser läckt uppgifter till medierna. Men vad menas egentligen med meddelarfrihet, anonymitetsskydd, efterforsknings- och yppandeförbud? Tidningen i Skolan reder ut begreppen!
Medierna struntar i de regler som finns
Det menar Torbjörn von Krogh, chefredaktör för Pressens Tidning, i en debattartikel i Aftonbladet med anledning av höjda röster för skärpta pressetiska regler. Om bara medierna följt befintliga regler hade många av den senaste tidens övertramp kunnat undvikas.
Nytt material om hur man gör skoltidning
Myndigheten för skolutveckling och Multimediabyrån har tagit fram en handledning för lärare och en för elever. Båda är utformade som en tidning och beskriver på ett enkelt sätt hur arbetet med att skapa en skoltidning kan gå till.
Ny OECD-rapport: Education at a glans
"Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten.
Att skriva för och om barn
Vi kan inte komma undan vårt ansvar för barn som konsumenter av våra medier, säger Ami Andersson, en av författarna till den nyutkomna boken Att skriva för barn.
Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat!
Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat.
Vår uppgift
Tidningen i Skolans (TiS) uppgift är att hjälpa skolan med undervisning om och med dagstidningar på alla nivåer, från förskola till vuxenutbildning och i praktiskt taget alla ämnen. Med tidningen i undervisningen fångar skolan upp de frågor som barnen och ungdomarna själva möter, hemma och bland kompisarna. Tidningen är dessutom ett levande medium, vilket gör att arbetet med tidningar alltid känns aktuellt. TiS verksamhet vänder sig framför allt till lärare.
Konsulenter
På många ställen finns det en lokal TiS-konsulent som är anställd av en eller flera tidningar. Har du en konsulent i ditt område är det i första hand denne du kontaktar när du vill veta mer om lokala kurser, besök på tidningen eller i klassen, få tidningar att arbeta med eller om du vill ha idéer om hur ni kan arbeta med dagstidningen i undervisningen. Se vidare här till vänster.
Kontaktpersoner
Vissa av de tidningar som inte har en egen konsulent har ändå en kontaktperson för frågor som rör Tidningen i Skolan. De kan ofta hjälpa till med bl a klassuppsättningar av tidningen. Se vidare här till vänster.
Bakom Tidningen i Skolan står Tidningsutgivarna och dess medlemmar, Sveriges dagstidningar.
Dagstidningar
Svenskarna är ett av världens mest tidningsläsande folk och idag ges det ut 171 dagstidningar i landet varav flera funnits i över hundra år.
Till dagstidningar räknas såväl morgontidningar som kvällstidningar som kommer ut minst en gång i veckan och som har en viss andel redaktionellt material av allmän nyhetskaraktär. Den största gruppen tidningar kommer ut sex dagar i veckan.
Vem som helst som skaffar ett utgivningsbevis kan ge ut en dagstidning. Tidningen måste ha en ansvarig utgivare som ansvarar för att innehållet följer Tryckfrihetförordningen samt de Pressetiska reglerna.
I internationell tidningsstatistik räknas endast tidningar som kommer ut 4-7 dagar i veckan med om inte annat anges.
Material
Tidningen i Skolan producerar material för lärare som vill använda dagstidningen i undervisningen. Här till vänster hittar du bland annat våra tryckta lärarhäften och våra pdf-material som du kan ladda ner gratis.
Arbeta med tidningen i klassen
Här till vänster hittar du massor av tips och idéer på hur du kan arbeta med dagstidningen i klassrummer. De flesta övningar går att anpassa till gruppens förutsättningar och intressen.
Ny OECD-rapport: Education at a glans
"Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten.
Föräldrar godtrogna om barns nätvanor
Det finns stora skillnader mellan vad föräldrar tror att deras barn gör på nätet och vad barnen själva uppger att de faktiskt gör. Det visar sig nu i del två av en stor undersökning om nordiska barns surfvanor.
Nyheter på Internet söks på tidningssajterna
Internetanvändarna som söker nyheter använder sig i första hand av de traditionella mediernas sajter. De nya webbsidorna och portalerna med nyheter har svårt att slå igenom som nyhetsorgan. Nätnyhetsanvändare jämför nyheter på internet med i första hand dagstidningar och man vill också att nätnyheter ska likna papperstidningen rent visuellt.
Punktlighet och reda tidningens stora värden
Vilket är dagspressen värde idag? Ja, inte i kronor och ören utan ur ett läsarperspektiv? I vilken utsträckning och på vilket sätt nås de svenska läsarna av dagspressen? Hur värderar de tidningarnas innehåll? Vad är de intresserade av att läsa?
Serierna får också sin historia
Har du gamla serietidningar längst ner i byrålådan? Kasta i så fall inte bort dem. Ta i stället kontakt med Seriefrämjandet som vill skapa ett Svenskt Seriearkiv. Du kanske har jobbat med serier i någon form, du kanske har sparat urklipp med serier från dagspress? Allt är lika välkommet när seriernas historia ska skrivas.
Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat!
Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat.
Dagstidningarna och demokratin
Lars Nord, docent och chef för Demokratiinstitutet, har på Tidningsutgivarnas uppdrag gjort en studie av dagstidningens roll i demokratin. Juli 2003.
SAFT-studie
Undersökningen har genomförts inom ramen för EU-projektet SAFT (Safety and Awareness for Teens), i vilket länderna Sverige, Norge, Danmark, Irland och Island deltar. I samtliga av dessa länder, utom Irland, har ett representativt urval av föräldrar med barn mellan 6-16 år intervjuats om sin syn på sina barns Internet-användning. Undersökningen refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003.
Nätsvärmare
Över lag använder ungdomar Internet som en utprövningsarena där de testar olika roller och gränser. Det framgår av en norsk undersökning som refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003.
Skilda världar - skilda val
B-uppsats i Samhällskunskap vid HLK i Jönköping av Joakim Öberg. Ger tidningsvana elever bättre möjligheter för framtiden? 2002.
Unga i media
Ungdomsstyrelsen gav Demokratiinstitutet i uppdrag att genomföra denna studie som ett första försök att belysa bilden av unga medborgare i medierna. 2002.
Massmedier i skolans styrdokument
"Den som söker stöd i läroplaner och kursplaner för arbete med tidningar och andra massmedier i undervisningen hittar mycket - inte tu tal om den saken". Rapport av Christer Wallentin. April 2002.